En bild jag tycker om

Visst är den fin? Det är min morfar och jag som är ute och går på vägen vid hans hus. Huset kallades och kallas väl fortfarande för ”Tegelbruket” för det ligger vid ett gammalt tegelbruk. Det är den byggnad som skymtar bakom busken rakt fram i vägkröken. Huset till vänster är gamla ladugården, där hade de en gris när min mamma var liten. En gris som barnen vägrade äta när den slaktats, eftersom de kelat med den hela sommaren. Tänk, jag minns inte de där huset annat än från bilder. När jag blev så gammal att jag började komma ihåg saker hade tegelbruket rasat ihop och var bara en ruin och ladugården var inte heller i något vidare skick.
En annan sak som slår mig när jag ser bilden är hur människor blev GAMLA förr i tiden. Min morfar var 65 när bilden togs. Min pappa som fyller 66 om ett par månader ser inte alls ut som en gammal farbror på det där sättet, med keps, kofta och gubbiga byxor med hängslen.
Inga kommentarer ännu.
Kommentera
-
Senaste
-
Länkar
- Det är min tur nu
- Hemma hos Johanna
- En mammas dag – Helena
- En mammas dag – Weronica
- Att sy en gecko
- Blommar åker vagn
- Filurkläder till Fiffiluren
- Knåpmodern
- Kajsa Kavat
- Klockarbarn
- Liksom collection
- [M]an[M]ade
- ~Tilde Textil~
- Tygfrälst M/Orsa
- Tyrvi syr för liten och stor
- En Mölnbobos liv – mammablogg
- Trädgården
- Vi fyra
- Mimi
- Tvåbarnsliv
- En mammas blogg
- Carolinas blogg
- Cecis egna
- Doris Daisy
- Ett Tu Tre
- På förskolan
- Mönstermonstret
- Tre trappor utan hiss
- Bara EN kaka till
- Björn Andersson Oxelösund
- enbartkajsa
- Erik ”Semlan” Kling
- Märtagretas livsblogg
- Näsan över vattenytan
- onekligen.
- Pruddelutt här och nu
- Självgodhet är också en godhet!